Give it to me

   När jag kom hem idag var dörren till mitt rum låst. Jag blev så förvånad för visste inte ens att det existerade en nyckel, men det gjorde det uppenbarligen. När jag stod där och drog som ett fån i dörren hör jag pappas gapskratt från kontoret. Springer såklart dit då jag förstod att han låg bakom det hela. Mellan skrattandet och andnöden fick han fram orden "Du har ju inte betalt hyran den här månaden så du är vräkt och får sova på hallgolvet tills du hittar något annat". Alltså, kul! Han tyckte han var super skojig. Såklart drev han, men vägrade tala om vart nyckeln var så efter en kittelattack som i resulterade i en astmattack kom jag tillslut in till min fristad.

JAG ÄLSKAR MITT RUM. Där har jag nästan allt jag behöver. Säng. Dator. Telefon. Kläder. Musik. Nagellack. Det enda som egentligen saknas är en dusch, toalett och en snygg, vältränad och gärna lite solbränd hunk a'la James Lafferty stil . Se där, min önskelista julen 2009 ;)



Gissa vad jag ska göra nu? Desperate =D

Over and out / L I N D A

 


Iam not alone

 Mitt liv är inte så överdrivet superroligt såhär i veckorna, vilket gör att jag inte kommer på speciellt mycket att blogga om. Tråkigt, jag vet! Men kan inte hämta inspiration från något just nu. Vill bara skita i allt och komma här ifrån. Snart så :)

 Ser fram emot morgondagen då jag ska få se på teater på jobbet. Mamma Mu, hur kul kommer inte det bli?! Värmt upp idag med att läsa Mamma Mu boken typ 30 gånger. Hoppas de små liven klarar av att sitta stilla i 20 minuter bara. Finns vissa tvivel =P

Jaja, återgå till Desperate som har överaskat mig. Grymt bra och jag är fast!

Over and out / L I N D A

Upp som en sol. Ner som en pannkaka.

  Precis käkat upp en stort lass med ris och korvstroganoff. Det var grymt gott, vilket faktiskt förvånade mig eftersom att det var far min som stod för matlagningen idag. En stor eloge till min pappa!

  Vet inte om jag har så mycket mer att delge er... Jobb varje dag så det är mega skönt och jag får in välbehövliga pengar på kontot. Min resa börjar närma sig med stormsteg, snart bara 4 veckor kvar. Resfeber? Nej, faktiskt inte mer ångest. Måste ringa och fixa lite med ombokningar så att jag kan åka o möta upp de andra i Thailand istället för att resa till Singapore. Jaja, kommer väl bli nice tillslut :)

 Jag var ju hos Billie efter jobbet för att låna Desperateboxen. Med andra ord vet ni var ni har mig fram till julafton.

 Nu: ett par avsnitt Desperate
 Sen: älskade, älskade Grey´s Anatomy!

Over and out / L I N D A


The one you love most are the ones who can hurt you most


STORA problem

 Alltså seriöst, vad är det som händer med mitt fejs. Det dyker upp finnar hela tiden. Jag har aldrig lidit av det förr. Har väl max haft typ 3 på en gång, men nu har jag mega många. På kinden, under näsan, mellan ögonen, ovanför ögonbrynet, i hårfästet. Och barnen i Afrika gnäller över att dom inte har någon mat. Jag menar, dom är ju inte ens i närheten av mina problem...

Over and out / L I N D A

Back on track

  En resa till solen tillsammans med Viveka och la familia var precis vad som behövdes. Nu är jag som rubriken säger back on track. Blondinbella och de andra bloggdrottningarna får se upp. 

  Nå, låt mig berätta lite om resan till solen. Allt har varit kanon. Solen har strålat varje dag. En förmiddag regnade det men whatever, då promenerade vi istället. Vi har träffat en hel del trevligt folk också och dansat järnet tillsammans med dom. Hemresan var nog den segaste jag varit med om. För lite sömn under veckan resulterade i röda ögon och en enorm övertrötthet. Men kul hade vi. A happy happy week ;)

  Förresten så längtar jag tills jag får åka på semester med mina barn och man. Det ser så förfärligt mysigt ut och så får man leka i sanden utan att folk kollar snett på en =P

 En annan sak jag längtar till är resan med stort R. Fatta vad kul jag och kära LinaLotta kommer ha, börjar få lite resfeber. Men shit vad vi längtar!

Over and out/ L I N DA



Det är inte lätt att komma ihåg allt

   Ojsan hoppsan. Glömde visst berätta för er att jag tagit en paus i min bloggkarriär. Känns fair att berätta för er eftersom att ni alla 20 hängivna besökare fortfarande går in på bloggen med uppenbart hopp om uppdatering. Hatar att behöva göra er besvikna, men det är dags att ni ger upp hoppet. Ibland får man göra det...

Återkommer när jag känner för det.


 


RSS 2.0