Linda Andersson

Imorgon fyller min kära far år. Hela 48 år. Visst, är det kul att fylla år men han börjar verkligen gå överstyr. Troligen driver han med oss andra, men det enda han snackar om är morgondagen. Vad han ska få, när vi ska sjunga för han etc. Ska fördjupa mig lite angående sjungandet. Ända sig jag och Jennie var små har familjen alltid gått upp på morgonen för att sjunga "Ja må han/hon leva"  för födelsedagsbarnet. Oja, jag medger att det var något av det bästa på hela dagen för den sången innebar ju massa paket till en själv plus att det var mysigt att sitta hela familjen i sängen o sådär. Men snälla inte nu längre! Min familj består av 4 medlemmar varav alla går upp olika tider på morgonen och imorgon varierar uppstigningen med 2 tim. Trots detta ska vi tydligen upp och sjunga för pappa. Detta innebär att jag måste gå upp runt halv 6, dvs hela 180 minuter tidigare än vad jag behöver. Why god why?! Försöker frenetiskt få min mamma att förstå att det är dags att bojkotta sjungandet på födelsedagsmorgnar utan något vidare resultat. Hon tror att pappa ska bli ledsen för att vi sjöng för henne och Jennie. Pfft, han är väl ingen barnunge. Eller det är han kanske?! Aja, innan den 17 juli hoppas jag att mor min har förstått att det är dags att sluta upp med tramset. För jag kommer inte bli ledsen om ingen sjunger för mig på morgonen. Bara jag får paketen ;)

Åter till succinatdehydrogenas

Over and out / L I N D A